Inventeringsprocesser möjliggör prioritering av relevanta aktiviteter och aktörer i olika utvecklingsstadier och är viktiga för en effektiv facilitering.

Det är fördelaktigt att göra en omfattande inventering i början av faciliteringsarbetet för att förstå förutsättningarna och relevanta förhållanden men även för att beskriva utgångsläget. Detta kräver inventering och bedömning av fysiska, organisatoriska, sociala och politiska förhållanden. Utifrån resultatet planeras prioriterade åtgärder och nyckelaktörer identifieras inför nästa steg. För kontinuerlig vägledning och ett pågående faciliteringsarbete bör regelbundna inventeringar genomföras under hela utvecklingsprocessen. Där till bör bakgrunden till de förändrade förhållandena noteras.

Aktivitetsmatris, se nedan, syftar till att ge en uppfattning om olika aktiviteter som kan behövas i olika utvecklingsstadier av IUS. Matrisen kan hjälpa till att identifiera aktörer och få dem att engagera sig i processen.

 Aktivitet-interresant Matris

Starka relationer mellan aktörer är en avgörande faktor eftersom det bygger förtroende, ökar förståelsen för gemensamma utmaningar och möjligheter samt ökar viljan till att inleda ett samarbete. Att tillhandahålla plattformar och processer som möjliggör upprepade och fokuserade interaktioner mellan aktörerna är ett effektivt sätt att bygga och förbättra relationer samt utveckla ett samhälle med innovativa lösningar för resurshantering.

Erfarenheten visar att följande aktiviteter är effektiva för att bygga och förbättra relationerna mellan aktörer:
• Organisera workshops för att identifiera gemensamma problem och möjligheter och bilda tematiska grupper.
• Organisera frukostmöten eller afterworks hos olika aktörer. 

Följande förslag kan användas för att organisera frukostmöten och/eller afterworks..

 Förslag för frukostmöten

Studieresor kan också förstärka relationer, särskild om de ger möjlighet för informella interaktioner. 

En central del av faciliteringsarbetet är att tillsammans skapa och sprida kunskap om:

• Synergistiska utvecklingsmöjligheter;
• Potentiella effekter av identifierade möjligheter - för företagen, miljön och samhället;
• Utvecklingsutmaningar och deras potentiella lösningar. 

Identifiera möjligheter

Möjligheter för symbiosutveckling kan systematiskt identifieras genom olika metoder och deras kombinerade användning ger ett bättre resultat. Kunskap om olika aktörers resursbehov och interna kapacitet behövs i dem alla.

I utifrån-metoden studerar externa aktörer, samordnare eller experter, enskilda aktörer separat. Här kommer användningen av screeningverktyg att underlätta sammanställning av relevanta data systemiskt (ett screeningverktyg finns tillgängligt nedan). Ett alternativ är att engagera aktörer som är specialiserade inom ”Resource Qualification and Assessment”. 

I inifrån-metoden tar medlemmar av enskilda organisationer initiativet när det gäller att identifiera symbiotiska möjligheter. Detta gör de genom att presentera sitt resursbehov och alternativa resurser som de kan erbjuda andra. Identifierade alternativ prioriteras utifrån verksamhetens intressen. 

Följande verktyg för anläggningsscreening, utvecklad av Kalundborg Symbios i Danmark, kan användas för att systemiskt samla och analysera data. Kunskap från anställda och experter, litteraturstudier, fallstudier och exemplen i resursutbyte databas, se nedan, kan ge idéer på möjliga synergier. 

 Ladda ner verktyg för anläggningsscreening.

 Ladda ner rapporteringstillägg för anläggningsscreeningverktyg. 

 Ladda ner resursutbyte database (https://doi.org/10.17863/CAM.12608)

Workshops för att identifiera synergier är en samverkansmetod som går ut på att aktörer identifierar symbiotiska möjligheter tillsammans genom att diskutera resursbehov och intern kapacitet med varandra. Dessa workshops är ofta mycket effektiva och kräver lite resurser. Kontakta gärna oss för stöd med att organisera effektiva workshops - även möjligt på distans.

Bedöma effekter

Syftet med att bedöma effekter är att få kännedom om och lyfta förväntade miljö-, affärsmässiga- och socioekonomiska fördelar av identifierade synergier. Dessa bedömningar baseras på kvantitativa och kvalitativa skillnader i resursanvändning där ett utgångsläge ställs i förhållande till ett scenario som bygger på samverkan i industriell och urban symbios. Enklare kvantitativa bedömningar eller mer komplexa och resurskrävande bedömningar baserade på livscykelanalyser kan utföras. Mest vanligt är att det ekonomiska utfallet baseras på kostnadsskillnader mellan referensfallet och symbiosscenariot till exempel för inköp, avfallshantering, drift och logistik och investeringar samt på intäkter. För mer representativa och mer omfattande bedömningar bör andra aspekter som risk och bildkonsekvenser övervägas. För de socioekonomiska bedömningarna beaktas dessutom effekter på lokal sysselsättning/skapade arbetstillfällen, skatteintäkter samt förändringar i lokal miljökvalitet. Kontakta oss om ni vill veta mer om konsekvensbedömning eller komma i kontakt med experter inom området.

Analysera utmaningar

En mer omfattande identifiering och bedömning av utmaningarna för realisering av potentiella utvecklingsmöjligheter är en viktig del av faciliteringen. Detta kräver en noggrann bedömning av faktorer som påverkar den tekniska genomförbarheten, affärsmöjligheterna och tillståndsprocesser. Analysen av utmaningarna bör sedan användas för att engagera rätt aktörer samt prioritera och genomföra rätt åtgärder. Kontakta oss för vägledning om systematiskt bedömning och analys av utmaningar.

Här fokuseras på formulering av affärsmodeller, utveckling av fullskalig infrastruktur eller för pilotstrukturer, samt utveckling av nya policyelement som möjliggör eller stödjer symbiotisk aktivitet.

Vid design av affärsmodeller krävs att avtal upprättas för investeringar och ägande av projekttillgångar, operativt ansvar, tillgångar, behov samt av eventuella sanktioner, priser och tid. De flesta av dessa förhandlas fram av kommersiella partners, men facilitatorer kan bidra till denna process samtidigt som de kan främja öppenhet och rättvis fördelning av vinst och andra nyttor, vilket förbättrar relationernas stabilitet.

Lokal och regional politisk förankring är en annan viktig aspekt vid utveckling av IUS. Malmö stads huvudplan för hamnområdet och markförsäljningsmetoder som införts i vissa svenska kommuner är några exempel på när lokal policy stödjer IUS. En rapport från Baltic Industrial Symbiosis-projektet innehåller en bra överblick över lokala politiska strategier för att stödja IUS.

En viktig del av faciliteringen är att identifiera och mäta olika dimensioner av framgång. Även om förändringar i fysiska resursflöden och tillhörande fördelar vanligtvis är de indikatorer som prioriteras, är det viktigt att övervaka framsteg även inom andra relevanta områden. Andra områden är exempelvis förändringar i relationer mellan aktörer, kunskapsutveckling, ökat intresse för symbiotiska utvecklingsmöjligheter, förändringar i den lokala organisationen och styrningen samt relationer med externa aktörer. För stöd vid bedömning av institutionella förändringar kan facilitatorer kontakta oss.

Till den sista delen som är också den klart viktigaste - intern såväl som extern kommunikation. Det har från tidigare symbiosutveckling konstaterats vara väldigt viktigt att kommunicera om pågående arbete, prestationer och framgångar samt möjligheter och utmaningar både med sitt externa nätverk och internt. Kommunikationsarbetet måste vara en kontinuerlig process som ingår i alla steg beskrivna ovan. Hur kommunikationen sedan sker, vad för aktiviteter som anordnas och vilka resurser som läggs på det skiljer sig åt. Det viktiga är att arbetet görs.

Ett mycket effektiv sätt för kommunikation är att skapa visuellt material som illustrerar framtida potentiella möjligheter. I Sotenäs har till exempel en mycket enkel skiss av intressanta framtida utvecklingsmöjligheter fungerat som en stark magnet och lockat nya aktörer till kommunen och symbiosnätverket.