Svenska nätverket för industriell och urban symbios 
Industriell och urban symbios i Sotenäs
En liten fiskestad med stora eldsjälar och innovationer för marinbaserad cirkulär utveckling.
Fördelar
- Affärsutveckling
- Andel biobaserade resurser
- Innovationskraft & nya produkter
- Fossila resurser
- N och P utsläpp
- Plast i havet
- Avfallsgenerering
Översikt
I det industriella och sociala symbiosnätverket i Sotenäs utbyts material, energi och kunskap mellan ett flertal olika aktörer med havet som utgångspunkt. Nätverket är indelat i två områden där det ena utgår från den marina livsmedelsindustrin och den andra från plast i havet och uttjänta fiskeredskap, vilka sammankopplas med synergier. Huvudsakligen består symbiosnätverket inom området marin livsmedelsindustri av, förutom livsmedelsindustrin, en privatägd biogas- och vattenreningsanläggning, jordbruksverksamhet, landbaserad fiskodling och algodling samt ett ölbryggeri. Den andra delen inom området plast i havet och fiskeredskap, består huvudsakligen av tillverkning av fiskeredskap, insamling av redskapen och en marin återvinningscentral där även en testbädd för att erbjuda upcycling är under utveckling. En viktig del inom den sociala symbiosen är att säkerställa att rätt kompetens finns för varje enskild aktör och funktion. De arbetstillfällen som skapas kräver olika grader av utbildningsnivå vilket gör att en mångfald av aktörer kan bli en del av utvecklingen. Här ingår allt från strandstädning och fabriksjobb till restaurangjobb och forskare. Sotenäs Symbioscentrum arbetar även tätt ihop med den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten.
Höjdpunkter
Industriparken centreras kring storskalig landbaserad laxodling där processvattnet innehåller en hög andel organiskt material från tre sjömatsproducerande verksamheter, vilket behandlas mer effektivt i en gemensam biogas- och vattenreningsanläggning. Den producerade biogasen ersätter fossila bränslen inom sjömatsverksamheterna och den näringsrika biogödseln blir till gödsel för lokala jordbrukare. Processvattnet från en landbaserad fiskodling ger näring åt en kiselalgodling innan vattnet skickas till biogasanläggningen. Kiselalgerna blir till en mer hållbar råvara för hudvårdsprodukter och mer effektiva kiselbaserade solcellssystem. Uppsamlingen av plaster från haven möjliggör en mer produktiv återanvändning av plasten och städar upp i närmiljön i både havet och på de lokala stränderna. Eftersom symbiosnätverket har sin utgångspunkt i havet, nås miljömässiga fördelar på både lokal och internationell nivå. Forskning har visat att samarbetena genom nätverket minskat på både eutrofiering till havet och minimerat problemet med plast i havet. Relationer mellan aktörer har också möjliggjort produktivt utnyttjande och tillvaratagande av organiska avfall och andra näringsflöden. Kommunens hängivna arbete med industriell och social symbios har lett till att en av Europas första och största cirkulära ekoparker för hållbar livsmedelsproduktion planeras att etableras i kommunen.
Drivkrafter och möjliggörare
Symbiosnätverket har utvecklats tillsammans med lokala företag, akademi, andra kunskapsbärare samt aktörer. Ambitionen var att skapa en innovativ och hållbar affärsmiljö. För att stödja vidareutveckling av nätverket har Symbioscentrum tagit en roll som katalysator, facilitator och koordinator, likväl som att de bidrar med sitt kontaktnät och know-how. Utvecklingen är en pågående process med många möjligheter för vidareutveckling. Symbiosnätverket och kommunens ambition att främja hållbara aktiviteter – vilken översattes till en attraktiv utvecklingsversion och kommunicerades brett – var en av nyckelfaktorerna för att engagera ytterligare företag att etablera sig i kommunen och bli en del av symbiosnätverket.
