Industriell och urban symbios i Slite

Översikt

I det kalkrika området kring Slite på norra Gotland så har det framställts cement sedan 1919. Idag tillverkas 7 000 ton cement per dygn vilket motsvarar 75% av den cement som används i Sverige. Processen att framställa cement kräver en värme på 1450 grader Celsius, vilket genererar en hel del överskottsvärme som genom Gotlands Energi ABs fjärrvärmenät värmer upp samhället i Slite. Värmen förser även Slite växthus och Sanitation 360, en start-up som producerar regenerativ gödning baserad på urin. Genom en turbin på området genererar överskottsvärme från ugnen el till fabriken och via det kommunala energibolaget distribueras sedan fjärrvärme tillverkat av överskottsvärmen till samhället. Dessutom sponsrar Heidelberg Materials den lokala idrottsföreningen genom att förse ishall och konstgräsplan med värme från fabriken. 

 

Förutom den huvudsakliga råvaran kalksten behövs också råvaror som innehåller kisel, aluminium och järn, dessa har historiskt kommit från mineraler i jordskorpan. Numera utgörs dessa till stor del av restprodukter och avfall från annan industri som exempelvis stålindustrin. Cementtillverkning kräver också stora mängder bränsle till cementugnen. Där har cementindustrin under många år arbetat med att ersätta fossila bränsleslag med avfallsfraktioner av plast, textil, papper och trä som innehåller en hög andel biobränsle. Rökgaserna från ugnen renas från svaveldioxid och bildar gips som fabriken tillsätter i det sista processteget vid cementmalningen. Material eller stoft som avskiljs eller spills går tillbaka in i processen. Det här innebär att fabriken i Slite, trots den omfattande produktionen, själv inte genererar några materiella restströmmar från processtegen. 

 

Höjdpunkter

Täktverksamheten som krävs för att bryta ut kalksten innebär en dramatisk och delvis permanent påverkan på det artrika och unika naturområdet som omger samhället i Slite. För att minska konsekvenserna av verksamheten arbetar Heidelberg Materials för att uppnå en netto-noll förlust av biologisk mångfald genom att arbeta enligt hänsynshierarkin med åtgärder för att: undvika, minimera, restaurera och kompensera för den skada som uppstår. Som ett resultat av detta har en av Europas största fjärilsinventering genomförts i Slite och här har Nipsippan, som utöver Gotland endast växer i Ångermanland, inventerats sedan 2006. För närvarande arbetas det med att etablera habitat för fjärilar och andra arter typiska för naturtyperna på Norra Gotland i Smöjen, ett gammalt kalkbrott två mil nordost om Slitefabriken. 

 

Ett oundvikligt steg i cementproduktion är att koldioxid avskiljs från kalksten. Till följd av den stora produktionen i Slite innebär dagens verksamhet att hela fyra procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp sker från fabriken. Heidelberg Materials är just nu i ett arbete med att bygga ut fabriken med en CCS-anläggning (Carbon Capture and Storage) för att till 2030 fånga in all koldioxid som uppstår i processen.

 

Drivkrafter och möjliggörare

Affärssamarbeten, ändrade regelverk och ett kontinuerligt arbete med att minska klimatpåverkan har föranlett flera initiativ inom Heidelberg Materials i Slite. Den geografiska närheten till andra aktörer på Gotland möjliggör utbyte av energi och resurser, såsom fjärrvärme och överskottsmaterial (avfall), vilket både minskar kostnader och klimatpåverkan. Långvariga avtal och lokala partnerskap med exempelvis Gotlands Energi och Region Gotland har också varit avgörande för nätverkets utveckling och hållbarhet. För att möjliggöra en långsiktig industriell symbios och uppnå målet om koldioxidinfångning till 2030 är prioriterad handläggning av tillståndsärenden, regulatoriska anpassningar för en ny verksamhet samt finansiellt stöd från lokala, nationella och Europeiska myndigheter viktigt.